Salesianoskolor

Italien har givit världen flera utbildningsfilosofier. Särskilt välrepresenterat i vårt land är Reggio Emilia-pedagogik och Montessoriskolor. En mindre känd skolform i Sverige är de katolska Salesianoskolorna. Denna utbildningsform startades redan 1845 i Turin av prästen Giovanni Bosco, kallad Don Bosco, och är alltså långt tidigare än Montessori och Reggio Emilia.

Historik

Giovanni Bosco föddes in i en lantarbetande familj 16 augusti 1815. Boscos far dog när pojken bara var två år gammal och hans mor fick ensam ta hand om tre söner. Bosco hade två äldre bröder och redan tidigt uppstod det slitningar mellan den äldste brodern, Antonio, och Don Bosco. Giovanni ville studera och kände ett prästkall genom sina starka drömmar som han tolkade som visioner från Gud. Antonio ansåg att dessa framtidsplaner var nonsens och att lillebror måste bidra till familjens försörjning genom arbete på de omkringliggande gårdarna.

Vid 12 års ålder lämnade Bosco familjen och gav sig iväg för att försöka finna arbete och en möjlighet att studera till präst. Efter två års slit hos olika lantbrukare blev den unge Boscos prästambitioner och ledaregenskaper upptäckta av prästen Joseph Cafasso som sponsrade pojkens utbildning. 1835 kunde Bosco börja på prästseminariet i Chieri och 1841 blev han färdig präst.

Skolan tar form

Bosco såg hur många barn och ungdomar for illa i den gryende industrialismens Turin. Som präst fick han dessutom ofta arbeta på fängelserna där han kunde möta 12-åringar som intagna. Han hade redan som ung pojke haft en vision om att han skulle arbeta för barnens bästa och han insåg att man behövde ingripa i pojkarnas liv innan de blev utslagna eller kriminella.

1845 började Bosco undervisa gatans barn och samtidigt erbjöd han och hans mor några av dem att bo hos dem. Antalet barn i deras vård ökade ständigt vilket ledde till konflikter med grannar och stadens myndigheter. Som mest hade de 800 barn i sin vård. Pedagogiken som Don Bosco utvecklade innehöll kärleksfull förståelse, sunt förnuft och religion. Dessa tre delar är fortfarande grunden för Salesianoskolorna runt om i världen.

Salesiano-orden

Don Boscos skolor blev raskt fler i Italien och började också sprida sig till andra länder. Idag finns Salesianoskolor och Don Boscoskolor i 124 länder, även i länder som inte är katolska.

Bosco insåg att han måste starta en organisation som skulle kunna fortsätta hans livsverk efter hans bortgång. 1859 startade han en orden av Salesianobröder som skulle arbeta vidare med skolorna. Boscos skolor hade tagit hand om pojkar men en systerorganisation drev flickskolor. 1871 startade därför Bosco även en orden för flickskolornas fortlevnad under överinseende av nunnor. Senare startades även ”Salesianos hjälpare” för personer som ville göra en insats för skolorna men som inte var beredda att gå med i en religiös orden. 31 januari 1888 dog Giovanni Bosco och 1934 kanoniserades han av Påve Pius XI.

Det kan vara dyrt att starta skolor, och att driva dem, då kan ett företagslån komma väl till pass. Salesianoskolorna sätter dessutom stort värde på familjernas engagemang. Som en Salesianofamilj förväntas man delta aktivt i skolans olika evenemang, ett engagemang som inkluderar föräldrar, syskon och mor- och farföräldrar. Numer finns även könsintegrerade Salesianoskolor.

När skolan kostar pengar

I Sverige har Skolverket beslutat att skolan inte ska kosta pengar. Det ska helt enkelt inte finnas några skillnader i möjligheten att gå i skola vare sig om man har mycket pengar eller inte. Alla ska ha möjlighet att delta på lika villkor, men ibland kan det faktiskt finnas en del saker som kostar pengar. Det är inga större summor för den familj som har en normal ekonomi och som inte har så många barn. För en familj med flera barn, där föräldern är ensamstående eller liknande är det dock inte lika enkelt.

När pengarna inte finns

Ibland kan en friluftsdag kosta ett par kronor. Inte alla aktiviteter kostar, men ibland kan saker som ridning till exempel ligga på någon hundralapp i kostnad. Vad gör man som förälder om den här friluftsdagen kommer rejält olämpligt? Den kanske sammanfaller med en månad när många räkningar är höga eller så dyker den upp i samband med andra utgifter. Ett alternativ kan helt enkelt vara så att barnet får välja en aktivitet som inte kostar något. Om barnet har flera fritidsaktiviteter som kostar en del pengar behöver inte dyrare alternativ väljas under friluftsdagar. Är det till exempel så att barnet rider på fritiden kanske det inte behöver rida även när det är skolutflykt om det finns gratis alternativ att delta i.

Alla ska kunna göra läxan

När det gäller skolarbete kan också de vanliga läxorna ställa till det. Många väljer att anlita läxhjälp till sina barn men det är inte alla som har den möjligheten. Vissa barn får alltså ett litet försprång när det gäller att lära sig saker. Då måste skolan gå in och kunna erbjuda läxhjälp till dem som inte kan eller vill betala för det. Man kan inte ta förgivet att föräldrar har möjlighet eller kan hjälpa barnen med läxor. Alla är till exempel inte bra på matematik, och det är inte säkert att barnets föräldrar kan engelska. Det här med högläsning kan också vara svårt hemma. Många gånger finns det kanske inte tid eller möjlighet för en vuxen att lyssna på barnet.

Friluftsdagar, idrott och kostnader

Just när det gäller friluftsdagar kan det förekomma en del kostnader. För de familjer som har flera barn kanske det helt enkelt inte finns någon möjlighet för att alla ska kunna delta på de aktiviteter som kostar pengar. Det kan alltså bli så att barnen får delta i de saker som är gratis, till exempel promenader. Det kan snabbt bli lite tråkigt för barnen.

Även när det gäller skolidrotten kan det bli en fråga om pengar. Gymnastikskor och idrottskläder kostar pengar och alla kan inte ha märkeskläder till idrotten. Om det ska vara idrott flera gånger i veckan kan det också vara svårt att få kläderna rena och torra till nästa idrottslektion. Det här kan bli ett gissel för många familjer.

Dags att välja skola – Här kommer tipsen!

Att välja förskola kändes som en riktigt svår uppgift, men att välja skola kan vara betydligt svårare. Under förskoletiden är det mestadels lek och skoj, men nu ska man göra ett val som kommer vara avgörande för hur bra utbildning ens barn kommer att få. Det är ett stort ansvar och ett val som måste kännas rätt.

Det är inte enbart utbildningsmässigt som en skola måste vara bra. Många föräldrar vill även att det ska finnas någon specifik inriktning tillgänglig, t.ex. en religiös inriktning, en språklig eller kanske en viss typ av pedagogik. Ett bra sätt att komma igång är genom att använda sig av Skolverkets hemsida. På Skolverket har man möjlighet att se alla slutbetyg från elever på skolan, hur det har gått på de nationella proven och även vilken lärartäthet som en skola har. Du har också möjlighet att titta på hur många lärare som har en högskoleexamen och mycket annat som kan vara avgörande när du ska göra ditt val.

Gör ett tryggt val

När ditt barn är så pass stort att hon eller han går i skolan kanske barnet även har fått en egen mobiltelefon. Mobiltelefonen skänker trygghet till både barnet och till dig och det finns mängder med tillbehör och fodral hos billigamobilskydd.se som kan säkerställa att telefonen inte går sönder under en skoldag. Även om mobilen inte får användas under lektionstid så kan ni enkelt höra av er till varandra om det skulle behövas, men visst vill man känna sig så trygg med valet av skola att detta inte ska behövas. Här nedan har vi därför samlat bra tips på hur du kan välja skola mer medvetet.

  • Med hjälp av inspektionsrapporter kan du bilda dig en mycket bättre uppfattning om skolan. Försök att läsa så färska rapporter som möjligt, för att på så sätt kunna se hur Skolinspektionen uppfattar skolan. Vad är den extra bra på och vad har den svårare att klara av?
  • Besök alltid skolan som du är intresserad av och försök att även göra detta när det inte är ”öppet hus”. På så sätt får du en mer korrekt bild av skolan, personal och elever.
  • Försök att få kontakt med andra föräldrar och elever som går på skolan. Om du inte har någon i din närhet som du kan fråga kan man i många fall hitta föräldrar på forum. Du kan även se till att försöka fånga upp en förälder på eftermiddagen när det är dags för hämtning. Fråga hur de uppfattar skolan och hur bra barnet verkar trivas.
  • Be om att få tala med personal på skolan för att höra hur de arbetar för att motverka trakasserier och mobbning. Det ska finnas en tydlig plan för detta.

Det svenska skolsystemet

Det svenska skolsystemet är, skulle man kunna säga, uppbyggt i fyra nivåer; förskola, grundskola, gymnasium och högskola eller universitet. Av dessa är det bara grundskolan som är obligatorisk, men både universitet och de flesta högskoleutbildningar är gratis och studiemedelsberättigande.

Förskolan

I förskolan kan man börja redan innan man fyllt ett år, och sedan går man där till och med det år man fyller sex år. Förskolan är som sagt inte obligatorisk, men regleras av skolverket och har sin egen läroplan. Det är vanligt att barnen delas upp i olika avdelningar efter ålder, så att barnen går i samma avdelning som de barn som är ungefär lika gamla som dem själva.

Efter förskolan får man börja förskoleklass, som fungerar som en övergång mellan den mer fria förskolan, till den mer uppstyrda och klassrumscentrerade första klass. Här får barnen öva på att sitta stilla och vara tysta, men får också börja med enklare lektioner, till exempel i matte och bokstäver. Sedan börjar barnet grundskolan, som är obligatorisk för alla barn i Sverige. Här utbildas barnen i matte, svenska, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturvetenskapliga ämnen, slöjd, hemkunskap, musik och moderna språk.

Grundskolan

En grundskola eller en förskola kan vara antingen kommunal eller en friskola. En friskola innebär att skolan är fristående från kommunen och den drivs ofta av till exempel en organisation. Men friskolan måste fortfarande följa samma läroplan, och kontrolleras fortfarande av skolverket, som den kommunala skolan. Om man funderar på att starta en friskola behöver man ha en bra fastighet. För att få råd med detta kan man vända sig till Fastighetsfinansiering, som finansierar fastighetsköp.

Gymnasium och universitet

Efter att man har avslutat de nio åren i grundskolan går man, om man vill, vidare till gymnasiet. Här kan man välja mellan flera olika program, med många olika inriktningar. De olika programmen delas in i studieförberende program, som ger behörighet för vidare studier på högskola eller universitet, och yrkesförberedande program, som ger en yrkesutbildning direkt. Några kurser, som till exempel grundläggande matematik, svenska och engelska, är gemensamma för alla program. När man har tagit sig igenom gymnasiet firar man det genom att ta studenten. Då klär alla avgångselever upp sig i vit klänning eller i kostym, med en studentmössa på huvudet och en massa blommor runt halsen. De åker traktorflak genom stan och festar till långt inpå natten.

Om man har valt ett studieförberedande program på gymnasiet kan man efter studenten söka in till olika universitetsutbildningar. Olika utbildningar kräver olika kompetens från gymnasiet. Om det inte finns plats för alla som har sökt på utbildningen så gäller generellt att de med högst betyg från gymnasiet har förtur. Men om man inte har tillräckliga gymnasiebetyg finns det alltid en andra chans i form av högskoleprovet. Högskoleprovet är ett prov man kan skriva två gånger om året, och sedan söka in till universitetet på sitt högsta resultat.

På universitetet kan man stanna nästan hur länge som helst, om man vill, men det vanliga är att man efter tre till sex år är färdigutbildad och kan gå ut i arbetslivet.