Det svenska skolsystemet

Det svenska skolsystemet är, skulle man kunna säga, uppbyggt i fyra nivåer; förskola, grundskola, gymnasium och högskola eller universitet. Av dessa är det bara grundskolan som är obligatorisk, men både universitet och de flesta högskoleutbildningar är gratis och studiemedelsberättigande.

Förskolan

I förskolan kan man börja redan innan man fyllt ett år, och sedan går man där till och med det år man fyller sex år. Förskolan är som sagt inte obligatorisk, men regleras av skolverket och har sin egen läroplan. Det är vanligt att barnen delas upp i olika avdelningar efter ålder, så att barnen går i samma avdelning som de barn som är ungefär lika gamla som dem själva.

Efter förskolan får man börja förskoleklass, som fungerar som en övergång mellan den mer fria förskolan, till den mer uppstyrda och klassrumscentrerade första klass. Här får barnen öva på att sitta stilla och vara tysta, men får också börja med enklare lektioner, till exempel i matte och bokstäver. Sedan börjar barnet grundskolan, som är obligatorisk för alla barn i Sverige. Här utbildas barnen i matte, svenska, engelska, samhällsorienterande ämnen, naturvetenskapliga ämnen, slöjd, hemkunskap, musik och moderna språk.

Grundskolan

En grundskola eller en förskola kan vara antingen kommunal eller en friskola. En friskola innebär att skolan är fristående från kommunen och den drivs ofta av till exempel en organisation. Men friskolan måste fortfarande följa samma läroplan, och kontrolleras fortfarande av skolverket, som den kommunala skolan. Om man funderar på att starta en friskola behöver man ha en bra fastighet. För att få råd med detta kan man vända sig till Fastighetsfinansiering, som finansierar fastighetsköp.

Gymnasium och universitet

Efter att man har avslutat de nio åren i grundskolan går man, om man vill, vidare till gymnasiet. Här kan man välja mellan flera olika program, med många olika inriktningar. De olika programmen delas in i studieförberende program, som ger behörighet för vidare studier på högskola eller universitet, och yrkesförberedande program, som ger en yrkesutbildning direkt. Några kurser, som till exempel grundläggande matematik, svenska och engelska, är gemensamma för alla program. När man har tagit sig igenom gymnasiet firar man det genom att ta studenten. Då klär alla avgångselever upp sig i vit klänning eller i kostym, med en studentmössa på huvudet och en massa blommor runt halsen. De åker traktorflak genom stan och festar till långt inpå natten.

Om man har valt ett studieförberedande program på gymnasiet kan man efter studenten söka in till olika universitetsutbildningar. Olika utbildningar kräver olika kompetens från gymnasiet. Om det inte finns plats för alla som har sökt på utbildningen så gäller generellt att de med högst betyg från gymnasiet har förtur. Men om man inte har tillräckliga gymnasiebetyg finns det alltid en andra chans i form av högskoleprovet. Högskoleprovet är ett prov man kan skriva två gånger om året, och sedan söka in till universitetet på sitt högsta resultat.

På universitetet kan man stanna nästan hur länge som helst, om man vill, men det vanliga är att man efter tre till sex år är färdigutbildad och kan gå ut i arbetslivet.

Leave a Reply