Maria Montessori var Italiens första kvinnliga läkare som föddes 1870 och levde till 1952. Hennes sätt att närma sig barn med funktionshinder och barn som led av utvecklingsstörning har prisats världen över. Montessori var verkligen en stark personlighet som levde före sin tid. Hon insåg tidigt att inlärning inte behövde vara begränsad till medicinska eller sociala förhinder, utan att varje barn faktiskt har en förmåga till inlärning. Denna förmåga kommer till sin rätt om läraren använder rätt pedagogik vid rätt tid i barnets liv.
De flesta barn är nyfikna, sökande till naturen och vill lära sig nya saker, de frågar mycket och vill förstå världen. I början behövs det tydlig stimulans med fasta punkter så att barnet kan förstå det som det upplever. Barnet misslyckas inte med något om inlärningen inom ett specifikt ämne kommer vid rätt tid i barnets liv. Ba
rnets ålder samt mognad är en viktig grund och de vuxna behöver respektera barnets olika stadier utan att pressa för mycket eller ge upp. Att allt har sin egen tid är en basgrund.
Montessori pedagogiken idag har ofta egna läromedel och material och det är också vanligt att grupperna är indelade. I förskolan kan exempelvis barnen som är i åldrarna 1-5 få vara en stor del av dagen med jämnåriga för att lära sig av varandra och känna sig “jämnmogna” men också blandas en del av dagen för att inspireras av varandra även om åldern skiljer sig åt. I Sverige finns det en hel del friskolor som har Montessori som en levande förebild och skolformen är väldigt populär både bland lärare och skolledare men också bland föräldrar som ses som barnets första pedagoger på hemmaplan.
